Sociologjia (Fjala Sociologji rrjedh nga bashkimi i fjalės Latine Socius qė do tė thotė Shoqėrues dhe fjalės Greke Logos qė do tė thotė Shkencė ) ėshtė shkencė e cila merret me studimin e shoqėrise njerėzore dhe tė dukurive tė saj. Problemet, fenomenet dhe konfliktet shoqėrore apo ndėrnjerėzore janė pjesa qendrore e studimeve sociologjike.
Historia dhe zanafilla e Sociologjisė
Si shkencė e vecantė, sociologjia zyrtarisht njihet aty nga fundi i shekullit tė 19. Ajo u shkėput si shkencė e veēantė nė atė kohė nga Filozofia, Shkencat ekonomike, Etnografia. Zanafila e krijimit tė saj si shkencė ėshtė e lidhur ngushtė me zhvillimet e shoqėrisė qytetare nė Europėn e shekullit tė 19. si dhe me industrializimin progresiv. Mendimtarėt e hershėm dhe ato tė mesit tė shekullit tė 19. si Henri de Saint-Simon, Karl Marx, Herbert Spencer, edhe sot e kėsaj dite llogariten si mendimtarėt klasik tė sociologjisė.
Emėrtues i sociologjisė ishte shkencėtari francez Auguste Comte me librin e tij (Systčme de politique positive, ou Traité de sociologie, instituant la religion de l'humanité, 4 Bde., 1851-1854).
Ndarja e Sociologjisė
Sociologjia nė njė ndarje tė thjeshtė ndahet nė:
Sociologjia e pėrgjithshme
Temat kryesore tė Sociologjisė sė pėrgjithshme janė psh: Veprimi social,Interaksioni social, Shkėmbimi social,Ndryshimi social, Mobiliteti social, Struktura sociale,Pushteti, Hegjemonia, Elitat, Grupet, Rolet sociale, Klasat, Socializimi etj.
Sociologjitė e veēanta
Ndėr mė tė rėndėsishmet nga sociologjitė e veēanta janė: sociologjia e Punės, sociologjia e Familjes, sociologjia Politike , sociologjia juridike. Nga diferencimi i vazhdueshėm edhe i vet sociologjisė ,dita ditės formohen edhe sociologji tė tjera tė veēanta.
Metodat Sociologjike
Numėri i madhė i instrumenteve metodike tė sociologjisė empirike ndahet si vijon:
* Metodat Kualitative
* Metodat Kuantitative
* Metodat Historiko-Krahasuese(komparative)
Shumė shpesh pėrdoren kombinime tė kėtyre 3 Metodave (Metodat mixe/tė pėrziera).
Ndarja e Sociologjisė sipas Temės qė trajton
Makrosociologjia
* Sociologjia Marxiste
* Strukturalizmi
* Funksionalizmi
* Strukturfunksionalizmi
* Teoritė Kritike
* Teoritė Sistemore
* Teoritė Kulturore
Mikrosociologjia
* Sociologjia e Konfliktit
* Interaksionizmi Simbolik
* Dinamika e Situates
* Sociologjia e Fenomenit
* Individualizmi Metodologjik
* Sociologjia Figurative
* Etnometodologjia
Mesosociologjia
Ky nocion ėshtė shumė pak i definuar dhe pėrshkruan psh. Sociologjinė e Institucioneve, tė Ritualeve dhe Organizatave.
burimi:
wikipedia.